Nu är jag tillbaka, åtminstonde för ikväll...

Jag har ju massor av demoner i mitt huvud som jag skrivit om i tidigare blogginlägg.
Den här gången satt jag fast i mina egna tankar några dagar. Det är så jobbigt att leva med detta och jag är väldigt trött på det!

Jag blir instängd i mig själv, känslorna bara försvinner och all kärlek byts ut mot bitterhet och hat.
Jag orkar inte bry mig om någon annan, (inte mig själv heller). Minsta ord eller gest från en annan människa som inte passar så kan jag hata den människan mer än allt annat, och det sitter hela dagen...och då menar jag hata, jag vill inte gå in på detaljer som flyger i mitt huvud just då, för då blir jag nog stämplad som en psykopat :p

Allt som jag läser, allt som jag tänker är våld, hat, fördomar ja allt...det är som att jag blir en annan människa.
Jag fick ta bort massor av inlägg på fb nu som jag skrivit dom senaste dagarna i hat. Bara för att jag inte vill stå för dessa åsikter, men ändå är de jag som skrivit det, så det blir lite schizo varning ;p

Jag vet faktiskt inte vad det beror på, det kan aldrig vara något som är vanligt bland alla.

Men efter ikväll med trevligt besök från goda vänner, så känner jag att bördan lättar. Många bekymmer bara försvinner, kroppen känns mycket lättare och kärleken till livet återfinns!

Jag hoppas att det tar lång tid innan jag återfinner mig i detta mörker igen, både för min egen skull och alla runt mig.

Kanske mina egna tankar bara men jag vill understryka att jag skriver inte detta för att jag tycker synd om mig själv på något sätt!
Tanken är att jag kan läsa detta nästa gång jag hamnar i negativa tankar nästa gång och kanske kunna förhindra något.
En påminnelse om vem jag är bara....